Seriöst, man borde uppskatta livet mycket mycket mer. Alla säger att livet är så om det händer något dåligt, att livet har sina bra och dåliga stunder. Men egentligen, tänk om man skulle deppa ihop väldigt ofta? Vilket kan vara väldigt lätt att göra faktist, så borde man ju mer ta vara på livet. Visst nu kan man ju leva i sisådär 90 år men ialla fall. Åren går fort, det tror jag. Alla äldre säger alltid när man inte har träffat dem på ett tag," oj va stora ni har blivit, sist jag såg der bla bla bla", och visst så tror jag faktiskt att det är.

Det jag menar är att när man väl är deppig eller nere på något vis, så borde man rycka upp sig väldigt fort. Visst man måste ha sina dåliga stunder också det är inte så jag menar. Men jag känner att när det väl är ens tur att försvinna ur denna värld och kasnke gå in i nästa så borde man känna sig nöjd med det liv man har levt. Att man känner att man verkligen gjorde något bra av sitt liv, att man tog vara på det. Man vill inte känna tanken " nej varför gjorde jag inte det där, varför gjorde ja så istället....." massa sådana tankar, utan man vill vara nöjd. Så tänkt på det nästa gång livet känns lite tungt. Vill du verkligen leva på det sättet? Våga chansa.